Ja, det är möjligt – men inte alltid tillåtet. Två länder kan ha rätt att ta upp samma brott, särskilt om brottet har kopplingar till båda länderna. Det kan till exempel vara att:
- Brottet har begåtts i ett land, men gärningspersonen är medborgare i ett annat.
- Brottsoffret finns i ett land, men gärningspersonen i ett annat.
- Brottet har haft följder i flera länder (t.ex. internetbrott, bedrägerier, terrorism).
Detta kallas ofta för konkurrerande jurisdiktion – två eller flera länder gör anspråk på rätten att utreda eller åtala för samma händelse.
Principen om ”ne bis in idem” – inte dömas två gånger
En grundläggande rättsprincip inom både svensk rätt och internationell rätt är ne bis in idem, vilket betyder att en person inte ska kunna dömas två gånger för samma brott. Denna princip finns exempelvis i:
- Europeiska människorättskonventionen (EMRK)
- EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna
- Svensk rättegångsbalk (RB 30 kap. 9 §)
Det innebär att om ett land redan har prövat brottet rättsligt, ska andra länder normalt inte kunna pröva det igen. Undantag kan dock förekomma – framför allt utanför EU.
Inom EU – starkare skydd mot dubbel lagföring
EU-länderna har undertecknat rättsakter som förhindrar att samma person åtalas i två medlemsländer för samma gärning. Om en person redan har blivit lagförd eller frikänd i ett EU-land, får inte ett annat EU-land inleda ett nytt förfarande för samma brott – så länge domen har vunnit laga kraft.
Utanför EU – svagare skydd
Om brottet gäller två länder där det inte finns ett gemensamt rättsligt samarbete (t.ex. Sverige och USA, eller Sverige och Ryssland), finns inget automatiskt skydd mot dubbel lagföring. I teorin kan då två separata rättegångar ske – särskilt om personens handlingar har brutit mot båda ländernas lagar.
Exempel:
- En svensk medborgare laddar upp förbjudet material på en amerikansk server.
- USA anser att brottet har skett inom deras jurisdiktion.
- Sverige anser att brottet begåtts av en svensk.
- Båda kan inleda förfaranden, men i praktiken brukar länderna förhandla om vem som ska ta hand om målet.
Exempel på när brott hanteras i två länder
- Internationella bedrägerier: En gärningsperson begår internetbedrägeri från Sverige mot offer i Tyskland. Båda länder kan teoretiskt åtala, men brukar komma överens om vilket land som har bäst möjlighet att genomföra rättegången.
- Drogsmuggling: En person smugglar narkotika genom flera länder. Varje land kan ta upp den del av brottet som rört just deras territorium.
- Krigsbrott och terrorism: Dessa brott kan ofta åtalas i flera länder oavsett var de begåtts, eftersom de anses vara brott mot hela det internationella samfundet.
Samarbete mellan länder
För att undvika att en person lagförs flera gånger, eller att ett brott inte lagförs alls, samarbetar rättsväsendena i många länder genom:
- Eurojust (EU:s samordningsorgan för gränsöverskridande brott)
- Interpol och Europol
- Bilaterala utlämningsavtal och rättshjälpsavtal
Slutsats
Ja, ett brott kan i teorin tas upp i två länder – men i praktiken strävar rättssystemen efter att undvika dubbel lagföring. Har ett land redan dömt eller frikänt en person för ett brott, brukar andra länder avstå – särskilt inom EU.
Bästa försvarsadvokater i Sverige
Lista över toppadvokater – klicka här för att se de bästa
Om du riskerar åtal i mer än ett land, eller är föremål för en internationell brottsutredning, är det avgörande att ha en advokat som har erfarenhet av gränsöverskridande mål och internationell rätt.