Se och begär de bästa advokaterna i Sverige (topplista)
De flesta rättegångar i Sverige är öppna för allmänheten – det betyder att vem som helst får sitta med som åhörare. Men i vissa fall går det att få rättegången helt eller delvis bakom stängda dörrar. Det kan handla om känsliga uppgifter, minderåriga eller integritetskränkande omständigheter. I den här artikeln förklarar vi hur du gör för att begära stängda dörrar i rättegång, när domstolen kan bevilja det – och vad det innebär i praktiken.
Se och begär de bästa advokaterna i Sverige (topplista)
Vad betyder stängda dörrar?
När en rättegång hålls bakom stängda dörrar betyder det att allmänheten och media inte får vara med i rättssalen under hela eller delar av förhandlingen. Domstolen beslutar detta med hänvisning till vissa omständigheter som väger tyngre än öppenhetsprincipen.
Det kan exempelvis handla om:
- Skydd för brottsoffer vid sexualbrott
- Sekretessbelagd information (ex. rikets säkerhet)
- Utsatt tilltalad eller målsägande (ex. barn)
- Risk för ordningsstörning eller påverkan på vittnen
Vem kan begära stängda dörrar?
En begäran om att hålla förhandlingen bakom stängda dörrar kan göras av:
- Den tilltalade
- Målsäganden (offret)
- Försvarare eller målsägandebiträde
- Åklagaren
- Domstolen själv (på eget initiativ)
Begäran kan göras innan rättegången (skriftligt till domstolen) eller under förhandlingen, ofta i samband med att känsliga uppgifter ska diskuteras.
Hur gör man rent praktiskt?
Om du vill begära stängda dörrar:
- Tala med din advokat eller målsägandebiträde, som formulerar begäran
- Begäran lämnas skriftligt i förväg eller muntligt i början av förhandlingen
- Domstolen håller ett kort beslutssammanträde, där alla parter får yttra sig
- Domstolen avgör om hela eller delar av rättegången ska hållas bakom stängda dörrar
Det är alltså domstolen som avgör, inte den enskilde parten.
När beviljar domstolen stängda dörrar?
Rätten får enligt rättegångsbalken 5 kap. besluta om stängda dörrar vid:
- Sexualbrott
- Brott mot barn
- Mål med känslig personlig information
- Hot mot parter eller vittnen
- Sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen
Domstolen gör en avvägning mellan:
- Allmänhetens intresse av insyn
- Den enskildes behov av skydd
Vanligtvis beviljas begäran vid våldtäktsmål, mål där barn hörs, eller när det finns risk för att offrets integritet kränks allvarligt.
Måste hela rättegången hållas bakom stängda dörrar?
Nej – ofta hålls endast vissa delar av rättegången bakom stängda dörrar. Det kan exempelvis gälla:
- Förhör med målsäganden
- Presentation av känsliga bilder eller uppgifter
- Psykologutlåtanden eller sekretessmaterial
Övriga delar, som åklagarens sakframställan eller dom, kan hållas offentliga.
Vad händer om någon bryter sekretessen?
Den som närvarar under stängda dörrar (t.ex. anhörig som fått tillstånd) får inte sprida uppgifterna. Att ändå avslöja informationen kan vara ett brott – överträdelse av förbud att yppa vad som förekommit vid stängda dörrar, vilket kan ge böter eller fängelse.
Media får inte heller publicera innehåll från den stängda delen av rättegången.
Bästa försvarsadvokater i Sverige
Se och begär de bästa advokaterna i Sverige (topplista)
Vid känsliga brottmål är det avgörande att rättsskyddet inte undermineras av offentlig exponering. De bästa advokaterna vet hur man begär stängda dörrar, skyddar klientens integritet och samtidigt försvarar rättssäkerheten i rättssalen.