Gallring betyder att en uppgift tas bort ur belastningsregistret efter en viss tid. I Sverige är det påföljden (straffet) som avgör hur länge en uppgift ligger kvar – inte själva brottsrubriceringen.
Det här styr gallringstiden
- Det är straffet/påföljden som avgör tidslängden.
- Har du flera uppgifter i registret så kan den med längst gallringstid göra att andra uppgifter ligger kvar längre.
- Penningböter är ett undantag: de påverkar inte gallringstiden för andra uppgifter.
Vanliga gallringstider (exempel)
Polisen listar gallringstider utifrån påföljd. Några centrala exempel:
- 3 år efter beslut: straffvarning (om personen var under 18 vid brottet).
- 5 år efter dom/beslut/godkännande: bland annat penningböter, dagsböter och vissa andra beslut/påföljder (t.ex. tillträdesförbud).
- 10 år efter dom/beslut: bland annat villkorlig dom och skyddstillsyn (samt vissa andra beslut).
- 10 år efter att straffet har avtjänats: bland annat fängelse (10 år efter frigivning), sluten ungdomsvård, rättspsykiatrisk vård (10 år efter utskrivning).
Finns det en “maxgräns”?
Polisen anger att den längsta tid en uppgift normalt finns kvar är 20 år, och nämner särskilt att fängelsedomar gallras senast 20 år efter frigivning samt att uppgifter om rättspsykiatrisk vård gallras senast 20 år efter utskrivning.
Varför gallring kan kännas “längre än man tror”
Två vanliga skäl är:
- Att du har flera noteringar, där den längsta tiden “håller kvar” de andra.
- Att man blandar ihop när klockan börjar ticka: för vissa påföljder räknas tiden från dom/beslut, men för exempelvis fängelse räknas den från frigivning.
Var hittar man säkrast information om sin egen situation?
Gallringsreglerna finns i lag (Lag (1998:620) om belastningsregister) och Polisen har en praktisk sammanställning. För exakt bedömning i ett enskilt fall är Polisens information och ditt eget registerutdrag den tryggaste utgångspunkten.