
En säkerhetsgenomgång inför rättegång är ett planerat moment som syftar till att identifiera och förebygga potentiella säkerhetsrisker i samband med en domstolsförhandling. Genomgången görs vanligen av domstolen i samarbete med rättens säkerhetspersonal och, i vissa fall, polismyndigheten. Den sker inför rättegångar där det finns förhöjd risk för hot, våld, hämndaktioner, påverkansförsök eller allmän oro för ordningen i rättssalen.
Se och begär de bästa advokaterna i Sverige (topplista)
När görs en säkerhetsgenomgång?
Säkerhetsgenomgångar förekommer framför allt i mål som:
- Rör grov organiserad brottslighet
- Involverar gängkonflikter eller hot mot vittnen
- Har stor medieuppmärksamhet
- Inkluderar särskilt utsatta målsägande eller tilltalade
- Bedöms ha risk för ordningsstörningar från åhörare
Det är domstolen som bedömer behovet. I vissa fall initieras säkerhetsgenomgången av polisen, åklagaren eller advokaten, särskilt om de uppfattar att någon av parterna är hotad eller utsatt.
Vilka deltar i en säkerhetsgenomgång?
Deltagare kan variera beroende på hotbilden, men i de flesta fall medverkar:
- Domare eller rättens ordförande
- Rättens säkerhetssamordnare
- Representanter från polismyndigheten
- Åklagare
- Försvarare och målsägandebiträde (i vissa fall)
- Domstolens ordningsvakter eller väktare
I mål med särskilt skyddsbehov kan även Säkerhetspolisen (Säpo) involveras.
Se och begär de bästa advokaterna i Sverige (topplista)
Vad går igenom i en säkerhetsgenomgång?
En säkerhetsgenomgång innehåller flera moment. De vanligaste är:
1. Hotbildsbedömning
Parterna diskuterar om det finns kända hot mot någon av deltagarna, inklusive vittnen eller anhöriga. Här tas även information från polisen med i bedömningen.
2. Genomgång av logistiken
Man går igenom hur tilltalade, målsägande, vittnen, advokater och åhörare ska ta sig in i byggnaden, hur de ska hållas åtskilda och hur de rör sig inne i domstolen. Särskilda väntutrymmen och separata entréer kan bli aktuella.
3. Tekniska lösningar
Man avgör om vissa personer ska höras via videolänk eller bakom skärm. I vissa fall beslutar domstolen att delar av förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar för att skydda identiteter.
4. Närvaro i rättssalen
Vilka som får närvara fysiskt i rättssalen diskuteras, inklusive åhörare och press. Domstolen kan fatta beslut om att begränsa åhörarplatserna eller till och med hålla hela förhandlingen utan publik.
5. Skydd för målsägande och vittnen
Om målsäganden eller vittnen är särskilt utsatta kan man diskutera polisnärvaro vid in- och utgång, eskort eller skyddade identiteter.
6. Kommunikationsvägar
Man klargör hur man snabbt kommunicerar mellan domstolen och polisen vid en incident. Det kan även finnas en särskild larmknapp i rättssalen.
Får parterna reda på säkerhetsupplägget?
Nej, inte alltid. Det är vanligt att inte alla detaljer i säkerhetsarrangemanget delas med parterna – särskilt inte med allmänheten. Detta för att undvika att någon försöker kringgå skyddet. Däremot kan försvarare eller målsägandebiträde få viss information om deras klient är direkt berörd.
Rättslig grund
Domstolen har enligt rättegångsbalken och ordningslagen möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla ordningen och säkerheten under rättegång. Det inkluderar:
- Visitationskontroller vid ingången
- Närvarobegränsning i salen
- Förbud mot mobiltelefoner och filmning
- Utrymning vid ordningsstörning
Exempel från verkligheten
Säkerhetsgenomgångar har förekommit i flera uppmärksammade rättsfall, exempelvis i mål kopplade till kriminella nätverk i Stockholm, Göteborg och Malmö. I vissa fall har rättssalar fått byggas om tillfälligt med kulskyddsglas, eller så har förhandlingen flyttats till säkerhetssalar i tingsrätter som är särskilt utrustade för högriskmål.
Sammanfattning
En säkerhetsgenomgång inför rättegång är ett viktigt verktyg för att trygga rättssäkerheten och säkerheten för alla inblandade. I tider med ökad gängbrottslighet och hot mot rättsväsendet spelar dessa genomgångar en allt större roll. Domstolarna tar varje misstanke om hot på största allvar, och vid behov vidtas omfattande åtgärder för att genomföra rättegången på ett säkert och rättssäkert sätt.