Klicka här för att se Sveriges bästa advokater i brottmål (toppadvokater)
Hets mot folkgrupp är ett allvarligt brott i Sverige och regleras i Brottsbalken 16 kap. 8 §. Det handlar om att skydda människor från att bli offentligt utsatta för hot, förakt eller hat på grund av deras grupptillhörighet. Men det är också ett brott som ofta väcker frågor: Vad får man egentligen säga? Var går gränsen mellan yttrandefrihet och brott? Och vad krävs för att dömas?
I den här artikeln får du en tydlig genomgång av vad som faktiskt räknas som hets mot folkgrupp – och vad som inte gör det.
Klicka här för att se Sveriges bästa advokater i brottmål (toppadvokater)
Vad säger lagen?
Enligt svensk lag är det brottsligt att:
“i uttalande eller i annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.”
Det spelar ingen roll om meddelandet är muntligt, skriftligt, visuellt (t.ex. bilder), eller digitalt (t.ex. på sociala medier).
Exempel på vad som kan räknas som hets mot folkgrupp
Följande uttryck eller handlingar kan leda till åtal:
- Uppmaningar till våld eller förföljelse mot en grupp
- Att uttrycka starkt hat eller förakt för en viss religion eller etnicitet
- Rasistiska slagord eller symboler i offentliga sammanhang
- Att publicera propaganda som avhumaniserar människor i skyddade grupper
- Grova generaliseringar som kopplar en hel folkgrupp till brott, sjukdomar eller andra negativa egenskaper
Även memes, bilder, musiktexter eller videos kan omfattas av lagen, om de sprids offentligt med nedsättande budskap.
Vad är inte hets mot folkgrupp?
Det är inte brottsligt att:
- Framföra kritik mot religioner eller ideologier
- Diskutera samhällsproblem, invandring, religion eller kultur på sakliga grunder
- Göra satir, konst eller journalistik som inte överskrider gränsen för missaktning
Svensk rätt väger yttrandefriheten högt – men sätter en gräns när budskapen förvandlas till hatpropaganda.
Krävs det att man nämner en grupp direkt?
Nej. Det räcker att det är underförstått vilken grupp som avses, så länge budskapet är tillräckligt tydligt.
Exempel: Att skriva “vi måste rensa bort dem som förstör vårt land” i samband med bilder på personer med utländsk bakgrund kan tolkas som hets mot folkgrupp – även om ingen specifik folkgrupp nämns.
Vad är straffet?
Straffet för hets mot folkgrupp är:
- Böter eller fängelse i högst 2 år
- Grovt brott: fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år
Det anses som grovt brott om uttalandet:
- Har spridits till många
- Har särskilt kränkande innehåll
- Har koppling till organiserad extremism
Påverkar det brottsregistret?
Ja. En dom för hets mot folkgrupp registreras i belastningsregistret och kan påverka:
- Anställningar inom offentlig sektor
- Resor till andra länder (t.ex. visum till USA)
- Förtroendeuppdrag, utbildningar, och licenser
Pricken ligger kvar i 5–10 år beroende på påföljden.
Vad händer om man är misstänkt?
Om du blivit anmäld eller misstänkt för hets mot folkgrupp:
- Säg inget till polisen innan du pratat med en advokat
- Allt du har skrivit, publicerat eller delat kan användas som bevis
- Även delningar, likes eller kommentarer kan räknas som medverkan
Det är därför mycket viktigt att inte agera utan juridisk rådgivning.
Bästa advokater i Sverige
Att bli misstänkt för hets mot folkgrupp är ofta chockartat – och många saknar insikt om att deras yttrande kan vara brottsligt. En erfaren advokat kan:
- Gå igenom bevisningen och bedöma vad som faktiskt håller juridiskt
- Visa att det saknats uppsåt att uttrycka hat eller missaktning
- Förklara kontexten – t.ex. satir eller debatt
- Förhindra att åtal väcks, eller minska påföljden
👉 Bästa Försvarsadvokater i Sverige – Se Listan
Dessa advokater har erfarenhet av yttrandefrihetsmål, hatbrott och medieanknutna rättsfall – där varje formulering kan få stor betydelse.
Sammanfattning
Hets mot folkgrupp innebär att man offentligt hotar eller uttrycker stark missaktning mot grupper baserat på exempelvis etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet. Det krävs inte att våld förespråkas – det räcker med grovt nedsättande innehåll. Att förstå var gränsen går är avgörande. Om du är misstänkt är det viktigt att direkt kontakta juridisk expertis som kan hjälpa dig försvara dig på rätt sätt.